torsdag 29 september 2011

Nu skulle pappa ha sett mig


Torsdagkväll = Åby. Min present från kollegorna.
Himmel vad jag har längtat. Det var så länge sen jag
var på Åby. Och att åka med tjejerna på jobbet gjorde
det ännu roligare. Ett tjejgäng, kan det bli bättre.
När vi var framme, så verkade allt vara så bråttom.
Men förstog varför, när det rätt var det var kom en
guide och skulle visa oss runt. Vi fick gå in på stall-
backen. Det var inte igår. När jag var liten sprang
jag ofta på stallbackarna på Sundbyholm, Eskilstuna,
när pappa körde.
Hon visade oss runt och berättade. Jag tänkte att kanske
skulle vi få träffa nån stjärnkusk. Men så blev det inte.
Istället var det jag som skulle få agera kusk. Tillåt mig
svära...fan vad roligt det var.
Jag fick köra ut på banan, och allt folk kunde se mig.
Jag var inte ett dugg nervös. För mig fanns inte
åskådarna. Jag var så inne i att "vara" kusk, så allt annat
hamnade i perferien.Det var jag och Ulf, hästen alltså.
Jag förstår pappa som var kusk. Ridning var inte min grej,
men att vara kusk hade varit förbaskat roligt.
Jag kan bara säga att mitt hjärta svämmar över av glädje och
tacksamhet att mina kollegor fixat detta. Om min pappa bara
hade fått se detta också. Men förhoppningsvis såg han mig
från himmelen och log.
Jag fick en toppenkväll tillsammans med dom bästa av tjejer.
Björn Goop drog in två vinster åt mig =)
Tack tjejer för att ni finns. <3

söndag 25 september 2011

Bokmässa 2011


Jag älskar böcker och får bara inte missa
den årliga bokmässan i Göteborg.
Jag måste hejda mig när jag går där, för
jag skulle kunna köpa varenda bok.
Jag var bara tvungen och gå fram och fråga Dogge:
-Får man en cykel på köpet? Då fick jag en kram ;)
Träningsbok? Nej tack. F´låt
Plura kom ihåg Dalsjöfors, sa han iallafall
Richard såg sliten ut
Martina och Katerina
Undrar om han funderar på byta yrke till tomte
Emma Wiklund, alltid lika fräsch
Henrik Schyffert gjorde miner åt mig. Jag gjorde tillbaka ;)
Min favoritföreläsare #1 Susanne Pettersson
Kvinnan med jobbigaste rösten C Gynning
Just nu känns det jobbigt, då man vet att
det är ett helt år till nästa bokmässa.

Utanför konferensrummet


Har varit på konferens i Örebro med två kollegor.
Tänker inte tråka ut er med allt vad som sades
på dom olika seminarierna om telefoni.
Bjuder på allt omkring istället ;)
Jag säger bara: hotellfrukost..mums.
Jag var en av ett tiotal som fick vara Dancing queens på kvällen.
Just crazyiness

onsdag 14 september 2011

Rödgråten

Var på bio igår. Såg "Jag saknar dig".
Jag grät konstant i en timme. Jag
var som en urvriden disktrasa efter
den. Känner av sviterna idag också.
Vilken bra film.  Berättar inget.
Säger bara SE DEN!

söndag 11 september 2011

Ett med naturen


Efter lördagens superlata dag vaknade jag 
upp med "myror i kroppen". 
Idag måste det hända nåt. Det blev
en heldag i naturen. Drog iväg till stugan
och plockade svamp. Verkar bli en bra
svamphöst. Jösses vad trattisar vi hittade.
Så mycket att vi kunde unna oss att bara plocka
dom största och ändå få ihop en halv ica-kasse.
Om en eller två veckor kan vi sticka ut igen
och göra om samma sak. Kändes riktigt lyxigt
att bara plocka dom största svamparna och
ändå få ihop så mycket. När vi kände oss
nöjda med svamp åkte vi direkt till Kypesjön
för att fiska. Köpte ett fiskekort och satte oss
på bryggan. Hade matsäck med oss och 
njöt i det varma vädret. Det var inte soligt
men varmt. Det tog inte lång stund innan det
nappade. Hade bestämt att vi inte skulle
stanna så länge då ungarna var hemma själva.
Dom ville inte följa med och jag hade ingen lust
att vara hemma. Dom fick pizzapengar och
skötte sig själva. Men vi ville inte vara borta
ända till kvällen för det. Vi hade ju en hel del
svamp att rensa också. Men innan vi gav oss
hem från Kype, drog vi en regnbåge till.
Ett fiskekort, två fiskar. Bra va ;)
Maken och jag fick en superhärlig söndag.





lördag 10 september 2011

Lataste lördagen


Lataste lördagen i mitt mannaminne, har
jag haft i helgen. Ruggigt väder. Ingen 
inspiration. Jag gottade ner mig i soffan
under teddypläden med en massa 
veckotidningar. Jag låg i soffan nästan
hela dagen. Utan att få kryp i kroppen.
Det kom dagen efter.
Jag hade riktigt skönt måste jag erkänna.
Maken gjorde mat (som vanligt). Tillagade
mig egenfångade regnbåge. Mumselimums.




fredag 9 september 2011

En egen "morsa-kväll"


Oftast är det jag som är ute med pojkarna på
aktiviteter. Ikväll hade jag bett om att få
en liten stund för mig själv, utan några som
helst varelser i hemmet. Tidigare hade jag
lovat pojkarna bowling. Men igår frågade jag
maken om inte han kunde ta med dom ut så
jag kunde få en stund för mig själv i hemmet.
Jo, det gick bra. Och vad gör jag då?
Städar och röjer allt skit som ligger överallt.
Jag, ensam, jäklar vad jag städar ensam som
jag är. Två kompisar, musiken och vinet.
Fasen, det går i en flygande fläng och innan
"grabbgänget" är hemma igen är hemmet
städat och fint med massor av ljus som lyser
upp vårat hem som välkomnar mina "pojkar"
Jag städar gärna hemmet..när alla pojkar är
ute annars ska alla hjälpa till.

Fiskekväll


Fiskekväll med kommunen. Klart jag och
A. är med. Kl 17.00 gick startskottet och
senast 19.30 skulle vi väga in ev fångst.
Efter 10 min hade jag en fisk, regnbåge på 1,1 kg.
A. och jag blev i extas. Det här bådar gott.
Vi såg framför oss att vi skulle få tre fiskar
var, max antalet att ta upp. Det blev inga
fler kan jag säga. Men det nappade.
Hade en regnbåge på ända in till bryggan
och lagom till vi skulle ta upp den, släppte
den. Tog med sig krok och allt.

Vädret var med oss och vi hade en himla
härlig kväll på bryggan. Vi blev serverade
grillad korv också. En toppenkväll med
många go'a skratt, eller hur A. ;)



söndag 4 september 2011

Bio


Pojkarna och jag avslutade denna helgen med
att gå på bio. Vi såg Smurfarna i 3D.

September


Så, då har hösten börjat nu då.
Själv försöker jag förneka detta.
Jag försöker streta emot och hålla
kvar vid sommaren som sakta glider
mig ur händerna. Jag bönar och ber
att stanna bara lite till. Men steg för steg
försvinner den ifrån mig. Jag ropar efter
den: Skynda dig tillbaka! Jag saknar dig redan.

lördag 3 september 2011

3 september - min dag


3 september 2011. Dagen då jag fyller 40 år.
Det har varit blandade känslor inför denna siffran.
Men å andra sidan är det ju just bara vad det är,
en siffra. Inte så mycket att hänga upp sig på.
Lättare sagt än gjort ibland.
Lördag morgon, maken och barnen väcker mig
med sång, kaffe och paket på sängen.
Efter sången får jag veta att jag ska vara klar
om en timme. Hjälp! Inte ens kaffet får mig att
få upp ögonen knappt. Maken hämtar bilen och
sätter mig i baksätet och binder en bindel för
ögonen på mig. Vi börjar åka, kringligt och krokigt.
Försöker vara med i svängarna men snart är jag
vilse. Efter en stunds åkning är vi framme.
Jag kliver ur och befinner mig vid Borås
Segelflygklubb. Dom har ordnat så jag ska få
segelflyga. Uuuiiiii...gud vad kul.
Vi får stå och vänta en stund. Det är massor
av folk där som också ska upp i luften.
Konstigt nog är jag inte nervös.
Snart kommer I. som ska ta mig med på denna
luftturen. Han är Odd Fellowkompis med maken.
Han pratar lugnt och inger största förtroendet.
Så är det dags att krångla sig ner i den lilla saken
som vi ska segla runt i. Jag sitter förvånansvärt
gott. I en riktigt avslappnad ställning. Det trodde
jag inte när jag stog på sidan av den.
Turen kommer till oss och vi blir fastkrokade i planet
som ska ta oss upp. Planet framför kör igång motorn och
snart är vi iväg och uppe i luften. Jag är fortfarande inte
nervös. Jag känner mig kolugn. Nästan så jag tror
själv att jag går på nåt lugnande. I. fortsätter och prata,
instruera och visa mig saker. Sitter och tänker att
kanske blir jag skitnervös när vi har blivit avkrokade
från planet framför oss. Det blir jag som drar i spaken
för att lossa oss. Men inte heller där kommer pirret.
Det är hur underbart som helst. Det är nästan som
om jag är i en bubbla som jag inte förstår.
Det är lugnt och tyst och vi glider fram. Dock i en
hastighet av 110 km/h. Vi seglar runt och tittar på
stan. Vi tar en tur över Trandared och kollar vårat hus.
I. säger att vi ska åka in i ett moln och att jag ska
öppna min lilla lucka och sträcka ut handen och "klappa"
molnet. Jag blir fuktig om fingrarna. Det är precis grått
och jag ser ingenting. Vi är verkligen inne i dimman.
Väl ute igen frågar I. om jag vill åka fort. Hmm..jae.
Vi dyker och nu killar det lite i magen. Vi kommer
upp i 200 km/h. Sen får jag även prova att styra själv.
Där säger kroppen ifrån och jag litar förmodligen inte
på mig själv, för nu börjar det snurra lite i huvudet.
Känner mig säkrare i I. händer.
Det är en fantastisk lufttur. Jag ler hela jag när
jag är på marken igen. Jag kan bara rekommendera
detta till alla. Får ni tillfälle, gjör't!!