torsdag 28 april 2011

Läxläsning

Det kan väl inte ha undgått er att minste sonen
har det mindre lätt för sig i skolan. 
Ikväll hade vi matteläxa och när talen blev
större i läsning och tänkandet ökade för
att förstå själva mattetalet så brast det.
Det brast på det viset att det spelade ingen
roll hur vi försökte förklara, så ville/orkade
han inte lyssna. Hela tiden så sa han..
Lös det åt mig..varpå vi blev arga.
Och vad händer då? Jo, lilleman börjar
att gråta, slänger sig i sängen och säger
att mamma och pappa är så arga och att
vi tycker han är så dum.
Efter en stunds gråtande går jag in till 
honom. Berättar att vi tycker inte alls att
han är dum. Däremot blir mamma lite arg
när han inte vill lyssna och försöka tänka,
utan bara ska ha det löst.
Efter ytterligare några vinklingar i försök
att få han att förstå problemet, så ser det 
ut som han förstår vad jag säger.
Han torkar tårarna och vi försöker igen.
Han ropar på storebrorsan. Han vill helst
lyssna på honom. Niklas inser också vad
som händer. Niklas kommer till undsättning.
Niklas och jag får tillslut hjälpa till.
Men detta har tagit så mycket på Jens 
energi att han orkar inte mycket mer.
Han vill lösa "problemet" eller talet, sen
vill han gå och lägga sig. Vi hjälper honom.
Sen följer jag honom till sängen. Niklas kommer
också och nattar lillebrorsan, som jag tror tycker
lite synd om honom ikväll.
Det blev en kväll med bråk, tårar och försoning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar